Almost there, don't give up now
I måndags hände det, jag blev faster till en väldigt liten kille som ska heta Leo, jag och Micke var och hälsade på honom på sjukhuset på julafton och han var så söt. Lite roligt att det blev dagen innan julafton trots allt, vi hade skojat om det i flera veckor nu att det skulle ske under julhelgen. Men skönt att det inte blev på julafton!
Nu vill jag bara att han ska bli lite större så att man inte behöver vara rädd för att ta sönder honom när man petar på honom, haha.
Living in ruins of the palace within my dreams
Jag. Hatar. Vintern.
Tror inte att min kropp är byggd för att leva under vintermånaderna, jag är alltid kall (även inomhus), jag är irriterad 80% av tiden och jag är trött hela tiden. Det spelar ingen roll om jag sover fyra, sex, åtta eller tolv timmar (jag har provat allt) jag vaknar ändå upp som ett monster som aldrig vill lämna sängen. Det är så mörkt hela tiden, det är mörkt när jag vaknar, går till jobbet, slutar jobbet och när jag ska sova. Jag tycker inte om att leva i ett konstant mörker.
Fast om man tänker på hur snabbt det här året hat gått så kommer det att var sommar innan jag ens hinner blinka. För hur sjukt är det inte att det är åtta månader sen jag var i Malaysia med Matthias (och Joanna o Jonas)!
Kick your shoes off, let your hair down
Plötsligt händer det.. Kan inte riktigt förstå att det har gått ett helt år sedan jag tog över restaurangen.. 13 månader för att vara exakt. Helt sjukt.